På jakt efter Färna - Chubhunting!
Igår drog vi oss ner mot Emån i jakt på Färna.
Vi startar med att feedermeta med räka, ost och korv i hopp om att en djupstående fisk skulle fatta tycke för vårt parmesandoftande ostmäsk. Kan fortfarande, efter sisådär 100 tvättar med tvål och jobbets alkoholdesinfektion urskönja doften av Italien... Brrr....
När vi så suttit och glott på spötoppar, som enbart påverkats av vinden nån timma, så knåpar vi ihop massa bergisbitar och fördelar över strömmen, för att se om Färnan fortfarande går att plocka på frilinefiske med flytbröd.
Inte ett liv... 20 minuter går och Magnus blir rastlös... som jag alltid tenderar att bli.
Vad finns bakom nästa krök osv. Finns det något spännande där borta måhända? En spännande stor sten i strömmen som kan va en grym ståndplats för en storfärna. En bit ner ser jag vår bergis och plötsligt... En kyss i vinden...
Det där kyssljudet tar mig direkt tillbaka till Norge och öringälven som slingrar genom dalen.
Igen... Kyss...
Då ser jag.
Mycket riktigt står där en hel del fisk och kalasar på brödet, i djupfåran intill kanten.
Jag älgar bort så försiktigt jag kan till vårt basecamp, där Peter sitter och skjuter brödbitar, med sin slangbella.
Slangbellan som förövrigt gav honom det inte så smickrande smeknamnet. En mäskboll på fel ställe, av en maximalt uttänjd slangbella är inte att rekommendera om den backfires så att säga...
Vi riggar upp våra spön med en ändtafs på 0,14 och beger oss ner mot åkanten för att ge frilinefisket ett försök.
Första utlägget på den vakande Färnan...
Vi missar den, men Peter kör på och driver stimmet framför sig, ner mot åkröken i den stora önskan att kroka sitt livs första Färna. Efter ett stort antal missade mothugg sitter den så äntligen. En kort kamp senare kan han glatt posera med en 49 cm Färna på 1600 g.
Fight
Mycket nöjd sportfiskare
Back you go
Turens enda fisk
En räv kikar fram.. Sugen på fisk?
Kul att se en frisk räv också som intresserade sig för vårt fiske. Peter den andre aka. Appelberg hade nog säkerligen dragit fram hagelbrakarn eller annat lämpligt skjutvapen ;) Eller?!
För övrigt kan jag ställa upp och ha en kurs för alla dumma frilinefiskare, som inte använder flugspö. Det må vara de mest inskränkta fiskare som försöker lyckas med att presentera en brödbit, på rätt plats, i ett strömmande vatten. Nä, dumt var ordet. Jag förbannade mitt glömska huvud hela vägen hem och där stod spöt och glodde på mig, retades med mig... Jag ska aldrig mer glömma att ta med dig ut sa jag.
Nästa gång tar i varje fall jag med mitt flugspö! Då hade jag lätt dragit 5 Färnor igår...
Vi startar med att feedermeta med räka, ost och korv i hopp om att en djupstående fisk skulle fatta tycke för vårt parmesandoftande ostmäsk. Kan fortfarande, efter sisådär 100 tvättar med tvål och jobbets alkoholdesinfektion urskönja doften av Italien... Brrr....
När vi så suttit och glott på spötoppar, som enbart påverkats av vinden nån timma, så knåpar vi ihop massa bergisbitar och fördelar över strömmen, för att se om Färnan fortfarande går att plocka på frilinefiske med flytbröd.
Inte ett liv... 20 minuter går och Magnus blir rastlös... som jag alltid tenderar att bli.
Vad finns bakom nästa krök osv. Finns det något spännande där borta måhända? En spännande stor sten i strömmen som kan va en grym ståndplats för en storfärna. En bit ner ser jag vår bergis och plötsligt... En kyss i vinden...
Det där kyssljudet tar mig direkt tillbaka till Norge och öringälven som slingrar genom dalen.
Igen... Kyss...
Då ser jag.
Mycket riktigt står där en hel del fisk och kalasar på brödet, i djupfåran intill kanten.
Jag älgar bort så försiktigt jag kan till vårt basecamp, där Peter sitter och skjuter brödbitar, med sin slangbella.
Slangbellan som förövrigt gav honom det inte så smickrande smeknamnet. En mäskboll på fel ställe, av en maximalt uttänjd slangbella är inte att rekommendera om den backfires så att säga...
Vi riggar upp våra spön med en ändtafs på 0,14 och beger oss ner mot åkanten för att ge frilinefisket ett försök.
Första utlägget på den vakande Färnan...
Vi missar den, men Peter kör på och driver stimmet framför sig, ner mot åkröken i den stora önskan att kroka sitt livs första Färna. Efter ett stort antal missade mothugg sitter den så äntligen. En kort kamp senare kan han glatt posera med en 49 cm Färna på 1600 g.
Fight
Mycket nöjd sportfiskare
Back you go
Turens enda fisk
En räv kikar fram.. Sugen på fisk?
Kul att se en frisk räv också som intresserade sig för vårt fiske. Peter den andre aka. Appelberg hade nog säkerligen dragit fram hagelbrakarn eller annat lämpligt skjutvapen ;) Eller?!
För övrigt kan jag ställa upp och ha en kurs för alla dumma frilinefiskare, som inte använder flugspö. Det må vara de mest inskränkta fiskare som försöker lyckas med att presentera en brödbit, på rätt plats, i ett strömmande vatten. Nä, dumt var ordet. Jag förbannade mitt glömska huvud hela vägen hem och där stod spöt och glodde på mig, retades med mig... Jag ska aldrig mer glömma att ta med dig ut sa jag.
Nästa gång tar i varje fall jag med mitt flugspö! Då hade jag lätt dragit 5 Färnor igår...
Heldag på Munksjön
Upp med tuppen kl. 05.00 i morse för att ta en heldag på lokala sjön, i jakt på gädda och abborre.
Jag och Peter möttes upp vid kanalen för att kastnäta löja, men det visade sig snart att det var fisktomt där idag.
Ett par minimala smålöjor/mörtar blev resultatet.
Skit samma tänkte vi och drog bort och packade båten till bristningsgränsen...
Beväpnade med hetaste pimpelspöna i stan, ankrade vi upp vid superdjuphöölan och körde mormyschka efter lite större betesfisk.
Det tog inte lång tid att få ett par mindre abborrar som glupskade i sig myskorna. Efter en stund hittade även mörten fram till våra agn.
Efter 10-talet mörtar så drog vi ut på öppet vatten och slowtrollade. Vi testade av lite olika djup, men gäddan var som bortsimmad.
Beredd för hugg
Bromsen rätt ställd?
Väntar på baitrunner-vrål
Vi bytte spön och ankrade upp på en brant och jiggade i skaplig fart upp ett par bättre abborrar i 400-500 grams-klassen. Riktigt kul fiske som började lika tvärt som det abrupt slutade.
Abborren är riktigt skoj som sportfisk
Dagens sista firre
Jag och Peter möttes upp vid kanalen för att kastnäta löja, men det visade sig snart att det var fisktomt där idag.
Ett par minimala smålöjor/mörtar blev resultatet.
Skit samma tänkte vi och drog bort och packade båten till bristningsgränsen...
Beväpnade med hetaste pimpelspöna i stan, ankrade vi upp vid superdjuphöölan och körde mormyschka efter lite större betesfisk.
Det tog inte lång tid att få ett par mindre abborrar som glupskade i sig myskorna. Efter en stund hittade även mörten fram till våra agn.
Efter 10-talet mörtar så drog vi ut på öppet vatten och slowtrollade. Vi testade av lite olika djup, men gäddan var som bortsimmad.
Beredd för hugg
Bromsen rätt ställd?
Väntar på baitrunner-vrål
Vi bytte spön och ankrade upp på en brant och jiggade i skaplig fart upp ett par bättre abborrar i 400-500 grams-klassen. Riktigt kul fiske som började lika tvärt som det abrupt slutade.
Abborren är riktigt skoj som sportfisk
Dagens sista firre
Vackra stad...
Förstör det inte mer, politikerjävlar!