Laken uteblev i Lördags kväll

Trots att laken funnit in i mörtstugan så var de inte på hugget senare på kvällen på samma ställe.
Men det är ju sådan laken är. Allt eller inget... typ...

Jag och Christian hade i vart fall en trevlig kväll vid vattnet med ett pillnapp som enda bravad.
När nappen uteblir är jag ju sällan sen med kameran. Det är rätt läckert med nattfotografering tycker jag.
Ursäkta frihands-darret på vissa dock...


Motala Express på väg med julbordsgäster


   




Ingen lake som ville fightas med 12:orna ikväll



Snart vänder det...


Nya metoder - nya upptäckter

I lördags förmiddag tyckte jag och Björn att det var dags att utforska Tabergsån och hur långt upp man kan ta sig med båt.
Vi skaffade för ett tag sedan en mindre, mycket lätt båt som vi kallar tvålkoppen. Den är inte vidare stabil med andra ord.
Vi började med att ösa ut Novemberregnet ur båten. Eller ja, egentligen var vi tvungna att dra upp den från Munksjöns botten först. En lite ovanlig krabat hade bosatt sig i båtens botten tillsammans med allt vatten och nerfallna höstlöv. En Nejonöga hade världens adventsstök och planerade säkerligen ett pepparkaksbak, om vi inte kommit och avbrutit planerna, som en annan hyrevärd som inte fått kosing på ett par månader...

Vi upptäckte snart att det var hård vattenföring i Tabergsån och insåg att det här skulle bli ett gympapass utan dess like.
Nåja, båten är ju lätt säger jag. Man tar den över huvudet på en man i stort sett. Så vi styr in i åkanten och lyfter upp båten, med enda skillnaden att båten stannar på marken. Den vill inte lyftas. Båten har frossat i sig säkert 80 kg sedan sist. Vi ruckar på den ett par gånger och hör fortfarande svallvågor trots att båten är uppbogserad på land?!!
Båten är fylld av vatten i mellanskiktet av köl och båtdurk. Kul, en sten har skavt upp ett hål i kölens för. Tillräckligt litet för att det inte ska gå att tömma den smidigt. Så vi tar en fika och röker lite pipa vid sidan av ån.

Om bilarna utmed sjön såg oss då.....  


Strong shit



Ebb


Båtlivet är underbart


När vi båda insett att hålet måste fixas innan det fryser på, så planerades redan nästa helg för "operation lagning"
Det gick ju bra sist med schabloner och eldflames, på vår andra båt, efter att ha sniffat båtplastmedel en heldag?
Denna gång är det gasmask och väl ventilerade utrymmen som gäller...

Vi omgrupperade och utforskade lite platser som vi tidigare inte fokuserat på.
Munksjön är en skrämmande plats egentligen. Fyfan vad mycken skit den bjuder på helt enkelt.
Groteska växtligheter med missfärgningar i stark neon.



På väg ut igen mot äcklets livmoder



The hand from deep down



Nasty shit



Dödens revben



Vi inbillar oss att den vrålade våra namn.... Den snodde nästan åran.


Usch... munksjön är en skrämmande plats


När vi landat båten igen, i väntan på lagning så drog vi vidare mot mörtstugan för att vittja. 
Det var 3 dagar sedan sist...

När jag får upp stugan är där en lake som gjort misstaget att tränga sig in i jakt på matmört. 
Kräftorna har i sin tur sett sin chans till lite lakeögon... smaskens... 
Laken har varit chanslös mot dessa hårda ivriga nypor och gått ett grymt öde till mötes.
Vi uppskattade laken till ca 1,5 kg och det syntes att det dröjer ett tag innan de ätit upp sig för leken senare i år.


   
Synd på en grann lake


Min bompass-streak är över...

Har lagt väldigt många pass på sistone utan att få fisk på kroken.
Idag bröt jag trenden och det var så skönt!!!

Johanna var min fiskekamrat idag och förutom fiske, så ägnade vi oss åt att grilla korv och har dessutom plockat massa rönnbär till Johannas pyssel...
Mysigt värre i November-rusket.

Nåja en långslank gädda på 4,6 kg och 93 cm föll för en bottenmetad mört.


















Nu går vi mot bättre tider...


"Inte bara glögg"

Nu är det glöggtider och vad kan passa bättre än en nostalgisk tripp tillbaka till Jan Rippes aka Kenneth Aalborgs julbord från programmet "Inte bara glögg"

MUUMMMMMAAAAA!!!!






Laketider är en magisk tid

...Och för min del har den redan börjat!

Har varit ute på 3 pass hittills och alla har gett kontakt med fisk. Inte de DÄR fiskarna som man minns, men huggen talar om vad som komma skall.

Lakefisket för min del började när jag var i 14-års åldern, nere i hamnen i Habo, strax norr om Jönköping.
Det var jag, Farsan och en klasskompis som hette David, som fick uppleva en fisk var på jungfruturen efter denna marmorerade, vackra torskfisk.

Med oss hade vi korv som grillades, handvärmare med glödande kolstavar och lysstavar på toppen av våra spön.
Redan då tyckte jag att detta fisket, eller rättare sagt hela upplevelsen, var så speciell.
Snön knastrade under höga kängor och allt lystes upp av den vita gnistrande snön, trots den mörka timmen.
Vi spred ut oss utmed inloppet i hamnen och ställde upp våra spön i klykor av grenar. Lysstavarna tejpade vi fast och en ålbjällra monterades som larm i toppen av spöt.

Vi stod där huttrandes i lager-på-lager klädsel vid brasan och lyssnade till korven, som tjöt ovanför glödbädden.
Smaken av varmkorv en iskall vinterkväll, går inte jämföra med en restaurangmåltid. Det är för gott!
Pling, Pling.... Pling-pling-pling-pling....!
David lufsade snabbt bort till sitt spö och krokade fisken. Han snubblade över stenarna som omger inloppet, men sittandes kunde han håva sitt livs första lake. Den var så vacker! Vi studerade den i ljuset från våra ficklampor och jag kan inte komma ihåg om vi lät den gå tillbaka, eller om den fick hamna bland julbordets delikatesser 1994.     

Vi fiskade laken på precis samma sätt då, som jag gör idag... 
Tyvärr hittar jag inga bilder från våra första laketurer, men antar att texten får vara bildmaterial.  
 
I vinter är det upp till bevis! Förra året hittade jag ett drömställe som bevisligen håller stor lake i 4+ kg's klassen.

Nedan ett par bilder på några minnesvärda lakar från 2 år bakåt i tiden...



Lake 1320 g



1750 g



Lake 1990 g

söndag bär det dock av till en sjö för kombinerat gädd/abborr-fiske så laken får hållas en stund till.