Fiskeresan

I fredags startade vår resa neråt sydligare breddgrader med siktet ställt på Hossmo. Det blev väl totalt 5 blöta, dimmiga timmar i bil eftersom vi även skulle ha tag i betesfisk för att lura Hossmos ”randiga”.

Efter ca 30 mil parkerade vi bilen i en gammal by med kåkar från förra sekelskiftet, med en fuktig luft som kom indrivandes från havet. Omgivningen var precis knäpptyst och det kändes som om vi hamnat i en miljö från sent 1800-tal. Jag ville nästan stanna där, det kändes som jag kommit hem.    

Vi packade ur beteshink och nät och gick ner till en åmynning för att spana. Vi såg snart att det stod byst med fisk och plockade mat på ytan som följt med strömmen ut mot havet.
Jag smög försiktigt ner och drog iväg ett kast rakt över stimmet. På första kastet blev det 30-40 fina beten som fastnat i nätet. Får rikta ett stort tack till Olof som talat om exakt var vi skulle åka.





 


Vi nöjde oss med vår fångst av Löja, Mört och Björkna efter ett antal kast och satte igång syrepump på beteshinken och for mot Hossmo igen.

Jag och Christian åkte något tidigare från Jönköping för att vi skulle hinna med att handla fiskekort för helgens fiske, samt fånga den där betesfisken. Peter fick snällt arbeta klart och gled in på väg mot Binga först runt 22.30-tiden.

Betesfiskgänget bestående av Christian och mig hade då hunnit förbereda ordentligt och slagit upp tälten, packat ur grill och satt upp stormkök för att kunna koka vårt livselixir – kaffe.
Ingen dålig bedrift när total fokus av våra fiskesugna blickar låg på åsträckan precis intill…
Rejäla vak och flyende småfisk fick oss att överväga att sova i stolarna iklädd flytoverall under bar regndimmig himmel, men vi fick ändå upp tälten och drog in packningen i det ena för att det skulle hållas torrt. Sen kunde vi börja fiska lite. 



Tälten uppslagna och vi väntar in Peter


När
vi varit vakna alldeles för länge framför våra spön och druckit ett gäng bärs gick vi och la oss.
Att jag yrvaket älgade ut två gånger ur tältet, iförd en stövel i bara mässingen, för att ta en fisk som tagit min hair-rig under nattens larmfiske, är en annan historia.
Peter har dock valt att beskriva detta inferno lite mer ingående i sin blogg på sportfiskeforum, så jag utelämnar den delen här.

Jag vaknar tidigt klockan 06.00 på lördagen, av en näktergal som försöker göra sig rolig genom att ha lärt sig härma våra larmljud under natten och jag beslutar att det är dags att gå upp. Jag tar på mig båda stövlarna denna gång och klär mig varmt i flytoverallen.
Jag är hungrig som en varg och kaffesugen utan dess like, så jag pular lite grann med frukosten och tittar ut över vattnet och försöker skapa en kontakt mellan mig, naturen runtomkring och fisken i vattnet.

Morgonen och förmiddagen flyter på med mycket fiske. Testar det mesta, men det är först runt kl. 10 som jag tar min första fisk. En gädda på 3,1 kg tar min Björkna i ett bakvatten och jag känner hur axlarna liksom faller ner på rätt plats äntligen. Hossmo-oskulden är tagen…

Det regnar och blåser kallt om vartannat och när man hörde på radion om Happarandas 25 grader under helgen, kan man ju egentligen bara skratta. Det är en skev vår vi har... 
Massiva lågtryck och abborrfiske brukar ju rimma sådär egentligen, men under dagen och kvällen så höjde det sig något. Detta gav så att säga ett ”window of opportunities”.
Det var fortfarande så att betesfisken verkade för stor eller för vanlig pga fisketrycket som råder här nere och vi höjer moralen genom att testa något nytt. Jag satte på mask på kroken istället. Det börjar hugga frenetiskt med abborre, mört och slutligen en rolig ny art för Peter och sedan för mig. En vimma går på Peters maskmete och vi väger den till 500g. Olof gav oss en utförlig artbeskrivning och lektion om Vimman förövrigt. Kul med en ny art!



Olof kom förbi och hälsade på och hjälpte till med artbestämningen...


Peters Vimma


Strax efteråt hugger det något bättre på min mask också och denna vimma väger 700g. Stabilt!


Masken
börjar producera större och större abborrar under kvällen och det är knappt man hinner kasta ut innan det är på en ny fisk på kroken. Sen övergår aktiviteten i total död strax innan skymning. Ingen har så mycket som ett pill på 10 minuter. Vad är det som händer undrar vi?!
Jag vevar in lite lätt på mitt paternoster för att skapa lite rörelse på betet...

- Då händer det plötsligt!
Min spötopp bugar djupt och bestämt efter ett litet pill och jag sätter mothugget och nu jävlar är det tyngd i andra änden. En relativt kort men go fight avslutas med håvning av min näst största abborre någonsin.
Jag mäter och väger den till hela 46cm i längd, med en omkrets på 37 cm. Den tynger vågen ner till 1640 g och jag är överlycklig. Ett nästbästa PB är ett faktum!



Inte den...


Inte den heller...


Där är den ja


Abborre 1640 g (80 gram från mitt PB)


Det
blir ingen mer storborre denna kväll utan istället kommer det upp 250-300 grams snorgärsar proppfulla med rom, blandat med någon enstaka mindre abborre.
Vi beslutar oss för att slänga ut ett par nattmeten med larm även denna natt. Christian är så fast besluten om att inte missa en drömfisk med tanke på gårdagsnattens missade larmfiskar, så han sitter vakt ända till kl. 03.00 och lägger sig sedan i tältet för välbehövlig sömn.

Sömnen blir dock inte långvarig om han ens hann stänga ögonlocken?
Han studsar upp igen kl. 04.00 för att sätta mothugg på sitt spö, vars larm går som en formel 1-bil. Miss!
Han tycker förmodligen att sömn är en överreklamerad sak eftersom han sedan sitter kvar i den tidiga gryningen.

Detta visade sig vara en vinnande strategi, för jag vaknar 40 minuter senare av orden…
 
- Mange, Mange, Mange?!! Vakna Mange!
- Mange är du vaken!?
- Jag har fisk på! Du måste hjälpa mig med håvning!
- Mange kom!

Återigen snurrar jag upp och har ingen aning om var jag är förrän jag står nere vid åkanten med en håv som jag förmodligen hittade någonstans vid tältutgången. Helt yr av sömn så håvar jag ytterligare en storabborre. Just där någonstans, när ränderna glider in över håvens kanter vaknar jag på riktigt!
Christian mäter och väger sin abborre till 1480g, 36 cm i omkrets och 46 cm i längd.



Christian med en rekorderlig Hossmoborre på 1480g


Detta  fick bli avslutningen på vår fisketrip även om vi bestämt oss för att testa Emån på väg upp till Jönköping under söndagen. I ärlighetens namn var det en bra idé att vi i stort sett bara gick ner och tittade till vattnet i ån och istället valde att åka hem för att få sova… Jag saknade dessutom Johanna så det värkte i kroppen!

Vi var alla för trötta för att ha en go fisketur där också. Vi behövde sömn i mängder för att ens orka med att säga hej till varandra och kanske t o m skicka iväg ett litet leende i riktning mot våra fiskekompisar istället för tröttbuttra kommentarer och lättretlig stämning.
 
Jag tror jag var rätt nära att få en hård kotte i huvudet av slangbellan i Peters hand...
- Helt rättvist i sådana fall, för jag var nog inte så munter där tillslut! 


Nu
 i efterhand är jag överlycklig över att ha kommit iväg på den här resan och tagit ytterligare en regga på abborre, även om jag verkligen unnade Peter en riktig feting också! 

- Tack för en grym tur grabbar!

 


Kommentarer
Postat av: Olof

Fan vad kul! Riktigt hett fiske ju, två större på en ca en dags fiske är bra borrefiske! Var lite kul att ni misströstade där ett tag och började sula ut majs och mäsk =) Gott att ni fick tillbaka vettet och började efter predatorerna igen! Skitkul som vanligt att träffas, något vi gör alldeles för sällan. Men vi hörs ju på internääätet ganska ofta! Ha de gott, Hälsa Johanna!

2010-05-16 @ 20:55:31
Postat av: Farsan

Ha ha, kul berättelse !! Näktergalen är en riktig filur men att de kunde imintera ett nappalarm trodde jag inte var möjligt!!! Sömn brukar ha låg prioritet när man är på fisketur med goa kompisar.

Men ni verkar haft en härlig helg iaf.



//P

2010-05-17 @ 12:01:07
Postat av: Magnus

Olof: Detsamma!

Det borde bli mindre tid mellan tillfällena vi ses. Jag hälsar Johanna! =)



Farsan: Oja.. En strålande tur!

Postat av: Martin

mmm, skitkul, vem vill åka iväg en hel helg och fiska igentligen, inte jag, verkar skittrisst, kallt och blött, ett fåtal borrar barar.. nä då sitter jag helldre hemma hela helgen och ruttnar bort på jobbet....

Nä fy FANNNN vad jag ville vara där,,,,, och inte här. Skit.

2010-05-17 @ 22:54:18
Postat av: Micke.S

Gott att se några riktig borrar, har inte själv satt igång jakten på dom randiga än, men det står nog inte på nu.

Ha de så gott vi hörs /Micke.S

2010-05-22 @ 20:27:29
URL: http://fiskeborlange.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback