The Promised Land

Det blev ingen lake att skriva om på denna sidan nyår, trots en grym start på säsongen, lite innan jul förra året.
Första rejäla passet gav ett par stabila lakar på 4,1kg, 3,3kg och en på 1,8kg, samt två juniorer.

Därefter har det gått troll i vårt fiske. Inget har fungerat som det brukar.
Sista passet blev på Vätterns vida vidder över 30 m djup. Trots en massiv mäskningskampanj gav det inte utdelning igårkväll.
Peter hade tagit med sig sin UV-kamera som vi sänkte ner i mäskhålen för att kontrollera om något hade hänt.
Mycket riktigt var mäsket borta på 19 m randen och därmed var det här vi startade vårt fiske igår. 



Basecamp - Någonstans på Vättern 


Någon timma efter skymning kommer det vi längtat efter. En av vipporna plingar till och alla rusar åt olika håll i mörkret. Får mig att fundera över hur det är med hörseln hos vissa av mina fiskevänner ;)

Jag inser att plinget är från ett av mina spön och känner att jag borde kolla betet. Mycket riktigt är strömmingsfilén borta från kroken. Hur i hela helvete lyckas de undkomma att rycka loss ett så bra monterat bete utan att fastna på kroken. På med ny filé, men det var allt jag fick. En enda chans!



Man ser mina spön i högerkant med lysstavar


Vi byter taktik och samlar alla våra pimpel med högljudda skedar i närheten av varandra för att möjligtvis locka laken till ett koncentrerat område runt vårt basecamp. 1 timma går, sen en timma till. Inte ett liv.



Marschaller är ju rätt hemtrevligt


Efter detta flyttar vi ut mot 30 meter igen och gör likadant här. I närheten av det enda spöt som haft påhälsning.
Också detta går i graven och vi beslutar oss för att lakesäsongen är över för nu.



Ljusfenomen*

(*Peter och hans pannlampa svischar förbi under fotografering bort mot Huskvarna)


Jag tror i varje fall att detta var mitt sista lakepass denna vinter ;) Blir ju sugen igen när jag skriver om det.
Fan!